Ursprungligen publicerad på Psykologifabriken.se
Valstugorna är uppe, röstkorten är utskickade, nu fattas det bara att bestämma sig för vilket parti man ska rösta på. Psykologiskforskning visar att personer som skjuter upp liknande beslut tenderar att välja det som inte är normen. I en tight valspurt där många bestämmer sig sent kan denna grupp vara avgörande.
För två veckor sedan rapporterade SvD om att valet kommer att bli en så kallad superrysare. Termen syftar till att det vid publiceringstillfället endast skiljde 200 000 röster mellan blocken. I samma artikel får man också veta att 20% av väljarna 2006 bestämde sig så sent som en vecka innan valdagen. Att kalla valet för en superrysare är därmed ingen överdrift och precis som alltid så vet vi först på valdagen vilka som kommer att styra Sverige under nästa mandatperiod. Ser man till psykologiskforskning så kan man emellertid få en fingervisning om hur sena väljare tenderar att göra.
I flera studier så har man kunnat visa att människor har en tendens att stanna kvar vid förvalda alternativ, man kan kalla dem standard-val. Här kan du till exempel läsa om att skillnaden mellan storleken på Sveriges och Danmarks donationsregister delvis beror på hur standardvalet ser ut. Då det är standard att gå med i registret så gör folk just detta, om inte så väljer majoriteten att avstå. När det kommer till politiska omröstningar så har man däremot hittat en annan tendens för hur just sena väljare röstar. Tendensen kallas incumbent rule och syftar till det faktum att de som bestämmer sig sent oftast bestämmer sig för att rösta på den utmanande kandidaten, det vill säga oppositionen. I en analys av 155 amerikanska val fann man att utmanaren fick majoriteten av de sena väljarnas röst i 127 av dessa omröstningar. Den så kallade status quo biasen, att man håller fast vid samma gamla, verkar alltså inte gälla vid politiska omröstningar där en utmanare möter en sittande regering eller president.
I artikeln Delay, Doubt, and Decision: How Delaying a Choice Reduces the Appeal of Descriptively undersökte forskare från Cornell och Tillburg University när incumbent rule uppstår. I tre experiment ställde forskarna grupper av studenter inför olika val, i samtliga fall fanns det alltid ett standardalternativ. Det man fann var att de försökspersoner som var tvingade att göra ett val direkt var mer benägna att stå kvar vid standardalternativet än de personer som skulle vänta med sina beslut. Denna skillnad blev ännu större när man gav en grupp möjligheten att själva välja när de skulle fatta beslutet. Tvingas man att välja direkt är det alltså troligare att man väljer standardvalet. Om man däremot har möjligheten att skjuta upp sitt beslut ökar sannolikheten att standardalternativet väljs bort.
Självklart bör man inte dra allt för stora växlar av resultaten här ovan men de kan som sagt ge oss en fingervisning om hur de sena väljarna kommer att rösta. Kanske kan man hitta stöd för incumbent rule genom att studera hur fördelningen av poströsterna ser ut. Kanske är det så att de som skickade in sin röst redan den 5:e Augusti i större utsträckning valde att stödja Fredde, Janne, Göran och Mådan medan de som bestämmer sig på valdagen kanske lägger sin röst på Mona & co eller kanske till och med på Gudrun?
Källor:
Kahneman, D., Knetsch, J.,L. & Thaler, R.,H. (1991). Anomalies: The Endowment Effect, Loss Aversion, and Status Quo Bias.
van de Ven N., Gilovich T. & Zeelenberg M. (2010). Delay, Doubt, and Decision: How Delaying a Choice Reduces the Appeal of Descriptively.
